Webinar om solpaneler och brand

Det korta svaret är nej, men här finns en öppning för bland annat snickare eller andra yrkespersoner än elektriker. Installation av en solcellsanläggning är ett elinstallationsarbete. För att få utföra det krävs att de som installerar eller monterar ingår i ett elinstallationsföretags egenkontrollprogram och att elinstallationsföretaget är registrerat hos Elsäkerhetsverket för verksamhetstypen produktionsanläggningar.

För att exempelvis snickare ska få installera solceller måste de alltså ingå i ett elinstallationsföretags egenkontrollprogram och då även ha rätt kunskap för att få utföra elinstallationsarbetena.

Exempel på arbetsmoment som inte är elinstallationsarbete är montage av de flesta stativ till solcellerna och snörasskydd. De arbetsmomenten kan andra yrkespersoner som inte ingår i ett elinstallationsföretags egenkontrollprogram utföra. Däremot att lägga solpanelerna på plats i stativen, att koppla samman anslutningsdonen, förlägga kablage och koppla in växelriktare är exempel på arbetsmoment som är elinstallationsarbeten.  

Vanliga brister när det kommer till dokumentation är avsaknad av snö- och vindlastberäkningar, märkning, skyltar och skötselinstruktioner.  

Nej

Kravet på en innehavare, tex en beställare eller en konsument, är enligt Elsäkerhetslagen 2016:732 6§ att innehavaren fortlöpande ska se till att arbete som utförs på eller i anslutning till anläggningen görs på ett sådant sätt av eller under ledning av personer med sådana kunskaper och färdigheter att betryggande säkerhet ges mot personskada och sakskada.

Krav på besiktning finns via avtal i entreprenader, men är inte lika vanligt förekommande på konsumentanläggningar. Däremot finns krav på kontroll på utfört elinstallationsarbete enligt ELSÄK-FS 2017:3 Kap 3 10-13§§. Kontrollen ska säkerställa att elinstallationsarbetet är utfört på ett sådant sätt att anläggningen ger betryggande säkerhet mot personskada och sakskada.  

BBR tar upp krav kring solcellspaneler i bland annat avsnitt 5.  

Det finns grundläggande krav på dokumentation i ELSÄK-FS 2022:1-3, men även tillkommande riktlinjer i SS 4364000 avsnitt 712. För en solcellsanläggning bör särskild dokumentation finnas. Se detaljer kring detta och  mycket mer i Installatörsföretagens handbok för installation av solcellsanläggningar, www.inforlag.se.

Ja, det är lämpligt så vet man om och i så fall på vilket sätt planen behöver göras. 

Några egna generella regelverk finns inte förutom på lantbruk (LBK). Inom lantbruk är LBK-reglerna ett säkerhetskrav för att försäkring ska kunna tecknas. 

Solcellsanläggningar generellt ska uppfylla gällande branschregler när de installeras. Däremot kan enskilda bolag ställa säkerhetskrav vid införsäkring av företag för att försäkring ska kunna tecknas (i vissa fall tecknas inte försäkring alls), det gäller inte bara för solceller. Det gäller idag men såklart kan skadetrender m.m. påverka den bedömningen i framtiden. 

Inte annorlunda än andra installationer på tak, förutom inom lantbruk. Men ett råd är att vara mer vaksam i sitt systematiska brandskyddsarbete när man har ett brännbart tak i sitt företag. Skruvar och genomföringar som kan leda värme är en större risk med brännbar isolering förutom vid Heta Arbeten. 

Rent allmänt är det såklart viktigt att följa drift- och underhållskraven på elanläggningen. 

Även här kan skadetrender påverka bedömningen i framtiden. 

Jag bortser här från de dokument som eventuellt krävs i bygglovsärenden. 

Som med alla elinstallationer ska drift- och underhållsdokumentationen vara på svenska och tillräckligt utförlig för att ägarens egenkontroll ska kunna genomföras. Det ska t ex framgå vilka kontroller som ska göras, hur ofta och på vilket sätt. Fiktivt exempel: infästningar till solpanelerna ska kontrolleras 1 gång per år okulärt med avseende på korrosion. 

Det behöver också finnas produktdokumentation för eventuella fel i framtiden. Utöver det ska det också framgå vilken typ av underhåll (fackmässigt) som ska göras, alltså det som en fastighetsägare normalt sett inte kan genomföra utan särskild utbildning. 

Som parallell ska våra vanliga jordfelsbrytare normalt sett funktionstestas av villaägaren själv 1 gång per år medan enbart behörig elektriker får testa anläggningens jordning och göra andra mätningar/underhåll av anläggningen.

Ett är ju ovanstående, det vill säga att anläggningen lämnas över med produktblad men utan dokumentation till ägaren på vilka kontroller som ska göras (och när) för hela anläggningen inklusive infästningarna. Resultat från isolationsmätning saknas ibland också vilket kan bli farligt på t ex plåttak. 

Det är rent allmänt viktigt med dokumentationen så att anläggningarna får förutsättningar att vara effektiva och säkra över hela sin tekniska livslängd.

MSB har nyligen tagit fram en mall för hur en insatsplan kan se ut, men innan den blir publik kan du ta kontakt med din lokala räddningstjänst och höra med dem hur de vill att den ska se ut, och framförallt hur de vill ha åtkomst till den.  

Du ska kontakta din lokala räddningstjänst. Många gånger ska den förvaras fysiskt i fastigheten, tex i en pärm vid en centralapparat, men också digitalt i räddningstjänstens system. Men olika räddningstjänster har olika rutiner och system.  

Det vet oftast inte räddningstjänsten. Det är många gånger kvalificerade gissningar som först används innan man kan fråga eller kontrollera det på något sätt. Dokumentation kring hur panelerna fungerar, är monterade och konstruktionen runt omkring underlättar givetvis för räddningstjänsten att göra en säker och effektiv insats.  

Svaret är liknande det angående insatsplanen: Antingen genom en fysisk pärm som sitter vid tex en centralapparat, och/eller så förvaras den digitalt i räddningstjänstens it-system. Olika räddningstjänster har olika rutiner och system men oftast når den informationen befäl ute på platsen genom surfplattor och liknande. Så prata med den lokala räddningstjänsten.  

Det kan vara till exempel elektriska komponenter i plast, skyddsfilm, tätningar eller laminat som panelerna sitter på. Egentligen är det väldigt lite i normala paneler som kan eller vill brinna, men eftersom ström konstant tillförs börjar även material som vanligtvis inte enkelt brinner ändå att bidra till branden.
Om det bara är panelerna som brinner, och avståndet till taket inte är för nära, finns en chans att panelerna bara brinner bort och branden kan stoppas innan taket påverkas.  

Absolut. Optimerare är mycket säkrare ur ett räddningstjänstperspektiv. Om det finns dokumentation som visar på detta, så räddningstjänsten vet om det, kan räddningstjänsten göra en mycket effektivare insats.
Men viktigt är att om räddningstjänsten inte vet om att det finns optimerare installerade (och förstår hur optimerare fungerar) kommer räddningstjänsten anta att anläggningen kan vara farlig.